Så låt de sista ljuva åren, bli de bästa i vårt liv… Lasse Stefanz gamla dänga passar ganska väl in i hur de flesta av oss ser på en relation då ålderns höst träder fram. Men, hur är det egentligen med de första åren – de första åren som förälder? Många föräldrar vittnar om att förhållandet ändrar karaktär. Något som nödvändigtvis inte behöver vara till det bättre.
Att få barn förändrar livet. Där man tidigare kunnat vara spontan tillsammans med sin partner så är man plötsligt bunden av ett livslångt åtagande där barnet alltid sätts i första rummet. Det är naturligt: en sådan förändring är ett måste. Man måste emellertid även se till alla andra saker i vardagen som förändras.
Plötsligt så får man inte sova på nätterna, plötsligt så ska en av parterna vara föräldraledig – och därmed så förändras ekonomin, plötsligt så hinner man inte med saker som man tidigare gjort. Umgänget med vänner och bekanta blir mindre, utekvällar och middagar kan man nästan glömma och träning och annat får ske under väldigt udda tider. Det sliter och småbarnsåren tar nästan alltid ut en tullavgift i form av gnabb, småbråk och gnäll om småsaker som exempelvis städning, disk, tvätt och matlagning. Det är svårt att reparera ju längre tid som går.
Tyvärr vittnar även statistik om separationer och skilsmässor om detta. Föräldrar till småbarn – mellan 0-4 år – är de som skiljer sig mest frekvens. Orsaker till detta är bland annat bristande intimitet, dålig kommunikation, för olika personligheter, minskad bekräftelse samt, som ovan beskrivet, ett allmänt slitage som en följd av ändrad livsstil. Det är en statistik som talar ett tydlig språk.
Minska på slitaget genom att ta hjälp
Vad kan man då göra för att förhindra detta och för att skapa en relation som – trots förändringen – kommer att hålla. Vi radar upp några tips:
- Kommunicera. En del verkar tro att en öppen kommunikation är synonymt med att anklaga och leta fel hos den andre. Så är inte fallet. Om det finns någonting som skaver så är det bäst att detta kommer upp till ytan istället för att det ligger inombords och väntar på en detonation. Tänk även på att kommunicera kring arbete, kring fritidsaktiviteter och kring alla andra saker. Planera och planera tillsammans – även om det är du som ska hitta på något.
- Beröring. Vi mår bra av fysisk beröring och närhet. Kramas, pussas, ge lite massage med jämna mellanrum. Visa att du bryr dig och att du finns där för din partner.
- Gör saker tillsammans. Ni är en familj och det är viktigt att ni också gör saker tillsammans. Detta såväl med barnet som bara du och din partner. Har ni svårt att få barnvakt så finns det idag – åtminstone i större städer – flertalet företag inom barnpassning som kan rycka in och hjälpa er. En god middag på restaurang är ni värda!
- Prata med en terapeut. Professionell rådgivning är inget nederlag – det är en väg till vinning. Parterapi ger er nycklarna till att åter väcka glöden och för att öka förståelsen för varandra. Det handlar om att få professionell vägledning – utan pekpinnar och anklagelser – om hur man ska hantera en tydlig förändrad livssituation.
- Ta hjälp i övrigt. Rut-avdraget är skapat med barnfamiljer i åtanke. Dra nytta av det och ta exempelvis hjälp med hemstädning någon gång i månaden. Det underlättar rejält och det löser upp många knutar av ångest. Att mötas av ett rent hem någon gång i veckan/månaden gör underverk för själen.